Sverige och Finland: Grannländerna som delar fler digitala vanor än man kan tro

Sverige och Finland uppfattas ofta som ganska olika. Det är skilda språk, olika kultur och olika historia. Men tittar man på hur de båda ländernas invånare lever sina liv på nätet framträder en annan bild. Siffra efter siffra landar nästan exakt på samma nivå. Det gäller allt från hur många som är uppkopplade till vad de gör när de är online.
 

Nästan alla är uppkopplade hela dagen

Sverige och Finland delar en plats allra överst i den europeiska digitala divisionen. I Sverige använder 97 % av befolkningen internet. I Finland är siffran 97,6 %. Det är en skillnad så liten att den knappt syns i statistiken.

Det handlar inte bara om att folk skickar något enstaka mejl eller googlar på någonting. I båda länderna streamar man tv-serier och filmer, följer sporthändelser, läser villkor för bonusar utan insättning på spelsajter, bokar läkartider, handlar mat och hanterar räkningar, allt via skärmen. Vardagslivet har i hög grad förflyttats till nätet och det har skett i samma tempo och med samma självklarhet på båda sidor om Bottenviken.

Mobilen är den nya fjärrkontrollen

Internet är självklart och mobilen är det primära verktyget. I Sverige är det numera smarttelefonen som framförallt används för att komma åt internet och mönstret är exakt detsamma i Finland. Mobilen har för länge sedan ersatt datorn, oavsett om det handlar om att kolla morgonnyheterna, streama en serie på lunchen eller följa en fotbollsmatch på kvällen.

Sportbevakning är ett av de områden där mobilen verkligen har tagit över. Direktsänd sport, statistik, transfernyheter och matchhändelser konsumeras löpande via appar och mobila webbläsare. Både svenskar och finnar känner igen sig i detta. Om inte mobilen ligger i handen så finns den när till hands i fickan. Det gör att sporten numera är lika tillgänglig på bussen som i soffan.

BankID och bankkoder: Samma idé, olika namn

En av de mest konkreta likheterna mellan Sverige och Finland handlar om hur man identifierar sig digitalt. I Sverige används Mobilt BankID, som 95 % av befolkningen har installerat och dagligen använder för allt från inloggning på myndighetsportaler till att bekräfta köp och signera avtal. I Finland fyller bankkoder och mobilcertifikat samma funktion. De utgör den digitala nyckel som medborgarna använder sig av för att styrka sin identitet när de är uppkopplade.

Det som gör det här så anmärkningsvärt i ett europeiskt perspektiv är att båda länderna valt att låta bankerna, snarare än staten, bygga och äga den infrastruktur som hela det digitala samhället vilar på. Det är en utpräglat nordisk modell.

I stora delar av Europa ser det nämligen annorlunda ut. I exempelvis Tyskland krävs det ett statligt utfärdat id-kort med chip och den modell som används i Estland bygger på ett statligt, digitalt id-system. Sverige och Finland, liksom Norge, har däremot gett bankerna förtroendet att fungera som nätets grindvakter.
 

Hantering av myndighetsärenden hemifrån

Den digitala infrastrukturen med bankbaserad identifiering har lagt grunden för något som få andra länder kommit i närheten av, nämligen ett i det närmaste fullt ut digitaliserat förhållande mellan medborgare och offentlig sektor.

Enligt EU:s mätningar nyttjar 96 % av svenska internetanvändare e-förvaltningstjänster. I Finland är siffran 97 %. EU-genomsnittet ligger på 74 %, det vill säga mer än 20 procentenheter lägre.

I praktiken innebär det här att en svensk eller finländsk medborgare kan deklarera sin skatt, skriva in sig hos en vårdcentral, ta del av sin journal, ta emot myndighetspost och ansöka om bidrag utan att någonsin behöva besöka ett fysiskt kontor.

I Sverige hanteras digital myndighetspost via Kivra, som används av sju av tio invånare. Finland har sin motsvarighet i den nationella portalen Suomi.fi, som samlar offentliga e-tjänster på ett och samma ställe. Syftet är detsamma. Medborgarna ska kunna sköta sina ärenden när det passar dem, inte när myndigheten har öppet.
 

AI har smugit sig in i vardagen

Få tekniker har spridit sig så snabbt i vardagslivet som generativ AI, och Sverige och Finland befinner sig även där sida vid sida i tätgruppen. Fyra av tio svenskar uppger att de använt ett AI-verktyg som privatperson det senaste året. Andelen i Finland ligger på 46 %. Båda siffrorna hör till de högsta i hela EU.

Samma mönster syns i arbetslivet. 35 % av svenska företag använder AI-teknik. I Finland är siffran 38 %. Det ligger en bra bit över genomsnittet inom EU. De vanligaste användningsområdena är desamma i båda länderna, att sammanfatta och bearbeta text, skriva rapporter och mejl, samt att söka fram beslutsunderlag. Många upplever AI som ett användbart verktyg för att jobba både snabbare och bättre, inte som ett hot mot jobbet.
 

Vi är digitalt duktiga, men Finland har ett litet försprång

När det gäller digitala färdigheter i befolkningen i stort toppar Finland EU:s mätningar. 79 % av finländarna bedöms ha mer än grundläggande digitala kunskaper, jämfört med 67 % av svenskarna. Båda siffrorna ligger klart över EU-snittet på 54 %, men Finlands försprång är ändå påtagligt.

Det här kan förklaras av en kombination av faktorer. Finland har fokus på digital läskunnighet i skolan, en stark tradition av teknisk utbildning och ett samhälle som länge premierat ingenjörskunskap. Det har i sin tur bidragit till en bred tillit till digitala tjänster hos den finska befolkningen.
 

Casino och betting: Finland tar efter Sverige

Spelmarknaden är ett annat område där likheterna mellan länderna är påtaglig, men här är det Sverige som lett vägen. Vi reformerade vår spelmarknad 2019 och gick då från statligt monopol till ett öppet licenssystem. Finland röstade igenom motsvarande reform i december 2025, med planerad marknadsöppning sommaren 2027.

Det som drivit på förändringen i båda länderna är att många spelare söker sig till utländska spelbolag, som verkar utanför det nationella regelverket. I Finland sker uppskattningsvis hälften av allt nätspelande hos sådana. I Sverige, trots sex år med licenssystemet, hamnar fortfarande runt 20 % av spelandet utanför den reglerade marknaden.

Sverige banade väg

Den svenska licensmarknaden förvaltas av Spelinspektionen, som utfärdar tillstånd, övervakar och kan utdöma förbud och sanktionsavgifter vid överträdelser.

Under 2025 hade spelbolag med svensk licens en omsättning på 28,2 miljarder kronor, vilket var en ökning med drygt 1 % från året innan. Omkring 85 % av spelandet sker via mobiltelefon. På licensierade sajter är inloggning med mobilt BankID standard. Det ger både säker identifiering och snabba transaktioner.
 

Finland följer i spåren

I Finland har det statliga Veikkaus haft ensamrätt på spelmarknaden sedan 1940-talet. Men monopolet vittrar. Marknadsandelen har krympt dramatiskt i takt med att finska spelare i allt högre grad valt utländska sajter. Bolagets intäkter har fallit kontinuerligt under senare år.

Den nya spellagen är öppet baserad på den svenska reformen, inklusive ett licenssystem, ett spelspärrsregister och restriktioner för marknadsföring mot utsatta grupper.

Det som gör att länderna liknar varandra

Det vore enkelt att förklara likheterna med att Sverige och Finland ligger nära varandra på kartan. Men geografin räcker inte som förklaring. Avgörande är i stället att båda länderna delar en politisk och ekonomisk modell som baseras på hög tillit till institutioner, universella välfärdssystem och en tradition av att lösa samhällsproblem med gemensamma, standardiserade lösningar. Den modellen har visat sig vara en utmärkt jordmån för digitaliseringen.

Till det kommer att båda länderna tidigt investerade i bredbandsinfrastruktur och att de har ett politiskt klimat som sedan länge präglas av konsensus kring att offentlig service ska vara tillgänglig för alla. Det är inte en slump att de valt liknande tekniska lösningar för e-legitimation, e-förvaltning och nu även spelreglering. Det är resultatet av samhällen som tänker likadant kring vad staten ska erbjuda sina medborgare och hur det ska levereras.